kattaa

Frustration är lätt att känna ibland. Frustration över att man inte kan hjälpa på något sätt. Att man inte kan få någon till att förstå när något är fel.

Jag var förbi pappa en dag då han satt och grillade mackor och korv på balkongen. Bredvid honom låg en tom folköl, Jaja, en folköl tänker väl folk. För han är det ju dock så mycket mer. Trots att han förmodligen även hade druckit upp de andra folkölen som låg i sopkorgen innanför dörren, vilket han givetvis förnekade, så var han väldigt "nykter". Inget sluddrande eller något sådant, utan det var rätt okej faktiskt.

Däremot så ringde han igår och jag tror inte att han var helt nykter då inte. Det är lite jobbigt att han inte slutar upp med att ringa i onyktert tillstånd. Dessutom är det inte lika lätt att bli arg på honom längre då han ringer eftersom att han inte är arg själv så mycket just nu. Han är mest ensam och trött tror jag.

Jo just ja, han berättade ju även att en kvinna hade ringt och frågat om han ville hälsa på henne. De hade träffats i Öjebyn på behandlingshemmet. Hon var självklart nykterist nu. Enligt pappa är alla hans "kvinnor" och kompisar nykterister...jo visst...hmm...

Egentligen vet jag inte ens varför jag uppdaterar men någonstans hjälper det ju en själv att skriva av sig lite, och dessutom tror jag det är viktigt att man är öppen och berättar vad man är med om. Även om det numer är mest småsaker så tror jag man lätt kan börja må riktigt dåligt om man inte får ur sig det!

Som sagt, gladare inlägg finner ni på:  www.letmesayasingleword.blogspot.com

Hoppas alla har en trevlig helg! :)